Det närmar sig

Så nu är det sista arbetsveckan innan jag och resten av familjen går på semester.

Resan går till Amazonas närmre bestämt till
Ariaú Amazon Towers resort.

Hotellet fick sitt namn för att de har det högsta observationstornet i Amazonas och låter en se miltals ut över den fantastiska naturen.

Det sägs att den franske äventyraren och vetenskapsmannen Jacques Cousteau mötte hotellets ägare Francisco Ritta Bernadino och föreslog honom att göra om hotellet till ett ekologiskt natur hotell för att lära gästerna om hur regnskogen fungerar.

Francisco tog honom på orden och idag är hotellet världsberömt med besök av många av nutidens berömdheter. Helmut Kohl, Olivia Newton John, Isabel Allende, Bill Gates, Bill Clinton Svenska kungafamiljen m.m och snart nog har familjen Borg också sällat sig till den berömda gästlistan.

Jag har under hela mitt liv varit en stor beundrare av Cousteau. Det var hans filmer under min barndom som fick mig intresserad av allt som har med havet att göra. Jag har själv tillbringat mer an 2000 timmar under vattnet sen 1979 då jag tog mitt första dykcertifikat. Så det är med stor förtjusning som jag ser fram emot besöket i Amazonas, kanske även jag får tillfälle att dyka med delfiner eller att brottas med anacondor som vår egen Svenske forskningsresande Jan Lindblad gjorde på 60 talet, Nä skämt åsido. Jag är ju inte tjugo längre, det är nog bättre att brottas med en hängmatta och läsa en god bok om andras äventyr. Fast man vet ju aldrig förstås, det brukar ju hända saker när jag är ute på äventyr som jag aldrig kunnat förutse.

Harry Potter

Harry Potter och halvblodsprinsen. Än en gång var jag och min son på bio. Denna gång för att se fortsättningen på Harry Potters äventyr på Trollkarlsskolan Hogwartz tilsammans med sina vänner Ron Och Hermione. Storyn håller fortfarande och både jag och Tim ser fram emot upplösningen nästa år. Det är klart föryngrande att gå på bio tillsammans med sina barn. Jag kan inte undgå att märka att när det gäller film så har jag och Tim precis samma smak och behållning av filmen. Vi skrattar åt samma saker och när filmen är slut diskuterar vi alltid vilka scener som var bäst och vilken som var sämst. Som sagt vill man hålla sig ung är det bara att leta rätt på barnet inom sig och följa med sin son på bio.

Myrstacken

Så var jag tillbaka efter två dagars besök hos Daimler Chrysler i Sao Paulo. jag har nu besökt denna gigantiska stad mer än 30 gånger på två år.

Sao Paulo är världens fjärde största stad, en megastad, med en befolkning på
över 22 miljoner innevånare. Sao Paulos befolkning exploderade under 1950 och
1960-talen då människor från andra delar av Brasilien flyttade in för att arbeta
inom den starkt expanderande industrin.

Enligt vissa källor bor nu ungefär hälften av befolkningen i kåkstäder i
periferin eller i illegala ockupationer i mer centrala delar. Ytterligare
ungefär 10 000-15 000 människor bor direkt på gatan. Andra källor hävdar att 2
miljoner beräknas bo i favelor i stadens utkanter. Skillnaden i beräkningar kan
bero på olika definitioner av fattigdom.

Tusentals av dessa människor skulle behöva bo närmare centrum där de ofta
arbetar i den informella sektorn. Men där finns inga människovärdiga bostäder
tillgängliga för de fattiga. Paradoxalt nog uppskattar man samtidigt att det
finns ungefär 400 000 övergivna tomma lägenheter i byggnader i stadens centrala
delar, dit ingen tillåts flytta in. Situationen är liknande i hela Brasilien.
Man räknar med att det i hela landet finns 5 miljoner tomma lägenheter medan det
fattas 7 miljoner lägenheter.

Den brasilianska konstitutionen skrevs om 1988. Den uttrycker tydligt, att alla
ska ha rätt till en människovärdig bostad och att egendom i form av mark eller
hus ska ha en social funktion. Därför har land och byggnader som inte brukas,
allt oftare exproprierats av staten, för att tjäna sociala syften. Aktivister
som ockuperar byggnader motsätter sig att kallas inkräktare eftersom de anser
att de bara hävdar sin rättighet till bostad som medborgare. De försöker också
förhandla om övertagandet av byggnader på ett nyanserat sätt.

Längtan

Så var det fredag igen, med allt vad det innebär. Kom till jobb slog på min låne dator, (fortfarande inte fått tilbaka min laptop) läste ett mail från en gammal vän från stockholm. I morgon ger han sig ut på en tvåveckors semester med sin segelbåt strulan. Jag blir inte alls avundsjuk!!!mmmm. Fast jag bor i en av världens vackraste städer, så är det mycket man saknar. Segling och skidåkning är bara några av de saker som ger mig en kick utöver det vanliga. Innan vi åkte till Brasilen sålde jag min egen segelbåt "Disa" (Nordisk krigsgudinna). Som straff till min vän Hasse som rubbade min dagsrytm med ideer om långseglingar kommer jag åka upp till honom när jag kommer hem och snylta mig med på några seglingsdagar i Stockholms skärgård.

Quatra feira (Onsdag)

I kväll skall jag gå på bio med min son, har lovat att vi skulle gå och se transformer 2.
Shooping Leblon ett av Rios större köpcenter har en filmstad på fjärde våningen. Både jag och Tim är cinemaster och kan aldrig få nog av nya filmer, konstigt hur sånt kan gå i arv, jag har ju inte alls påverkat han!

På arbetsfronten intet nytt, flyger till Sao Paulo på måndag morgon för femtionde gången sen vi kom hit och kommer hem på tisdag kväll. Fortfarande en hel del förberedelser för den nya monteringslinjen och det kommer förmodlingen att pågå några veckor framåt.

Nu är det tre veckor kvar till min första semester på väldigt länge. Gunilla har tjatat att vi skulle åka till Amazonas och jag har fallit till föga för hennes argument. Sanningen är väl att det skall bli skönt med lite semester. Att fiska piranha och bada med rosa floddelfiner låter ganska kul ändå. Skall ta med laptoppen och försöka hitta en hängmatta att slappa i samt skriva lite på min story.

Teknikinlägg

Min dator har fått problem, trodde först jag behövde nya glasögon, allting var suddigt.
På en laptop är videokortet helt integrerat med moderkortet, så våra servicetekniker behöver tre dagar för att laga min dator. TRE DAGAR! Huga att vara utan min extrahjärna i tre dagar, har redan ångest. Hur har det blivit så här? Allting kretsar runt den digitala tillvaron, man behöver snart en dator till allt man gör. Vi skickar mail, betalar räkningar, letar information, bloggar ja listan tar aldrig slut. Min fru och son som varit i Sverige tre veckor på semester kastade sig över datorn samt playstationkonsollen nästan det första dem gjorde när de kom hem. Finns det bot för datorabstinens? Jag har varit med så pass länge att jag fått lära mig räkna på en räknesticka samt rita på en ritplanka.

Utvecklingen de sista femtio åren har gått så fort att man nästan inte hunnit med hur intreserad man än är. När jag köpte min första TV fick jag en manual med.
1. Sätt i antennsladden.
2. Sätt i kontakten i strömuttaget
3. sätt vredet i läge på (Philips 1974)
4. Ställ in kanalerna med kanalväljaren

Idag när man köper en Tv får man bibeltjocka manualer i minst fyra olika språk
Men ändå kan man inte låta bli att faccineras av utvecklingen. Finns det en övre gräns när man inte hänger med längre eller kommer det att balanseras ut av ålder och minskat intresse. Än så länge blir man lyrisk när man kommer in i en teknikfylld butik. Förra veckan USA besök gav mig många njutningsfyllda stunder i butiker fyllda med datorer, kameror m.m. Jag införskaffade en Elektronisk läsplatta som komplement till riktiga böcker. Fick tipset av min skrivkurshandledare Ann Ljungberg (Se bloggadress övre vänstra hörnet). Sony Reader PRS700 heter det lilla underverket, tekniken som används kallas E-Ink som jag inte tänker gå närmre in på, det får de intresserade själva googla sig fram till. Finessen med läsplattan är att jag kan låna böcker på bibliotek i Sverige. Givetvis kan jag köpa Eböcker via bocus .com samt hundratals andra ställen. Tekniken är ny och det finns tusen användningområden för E-papper. Skall bli roligt att följa utvecklingen.

Missouri

Så är jag tillbaka i Rio efter två veckors arbete i USA.
Med mig på resan hade jag en brasiliansk kollega som aldrig varit i USA förut.

Vi prövade oss igenom alla "gourmet" restauranger typ buffalo wing chicken, big burger samt tex mex. Intressant diet som jag får lida för när jag är tillbaka, det blir att springa fram och tillbaka på standen under några veckors tid för att bli av med överflödiga kilon. Men det är ingen brådska, min geometrilärare sa alltid att rund är också en form.

På arbetsfronten kommer jag få ett rejält lass framöver då vi får hit den nya monteringslinan redan i augusti. Layoutplaner, underhållsplaner samt utbildning står på schemat den närmsta månaden.