lördag 29 augusti 2009

Två nätter och tre dagar i Manaus forts del 2.

Näckrosblad modell större

På väg in i nationalparken


"Skogsstig" i Amazonas


Boende längs floden



Förtöjda turistkanoter



Jag har haft lite mycket att göra för tillfället, så mitt bloggskrivande har blivit lidande.

Det är konstigt ibland, jag sökte en ledig plats här nere i Rio de Janeiro. Men den var inte alls ledig, jag har ju fått jobba hela tiden. Så lurad man kan bli.

Ovan kan ni se några bilder från en av de utflykter vi gjorde i Manaus. Denna gång åkte vi till en nationalpark i storlek av Skåne ungefär.

Med kanoter som rymde 15 personer tog vi oss in i Amazonas skog. Det var ganska underligt att åka båt in bland alla träd. Guiden berättade att vattenståndet var det högsta på hundra år. Träd i alla former, näckrosor med blad som var över en meter i diameter samt fåglar och fjärilar i överflöd var bara några av de saker vi fick uppleva.

fredag 14 augusti 2009

Två nätter och tre dagar i Manaus forts.

Indianhantverk, blåsrör samt flöjter.

Vackra flodpråmar i manaus hamn.

Även båtar måste tanka ibland.

Möte med vattnet.

Vår båt.

Ännu mer indianhantverk

Möte med vattnet

Att komma till Manaus och inte besöka en av de största turistattraktionerna ”Möte med vattnet” går ju inte. Så andra dagen efter vår ankomst bordade vi en av de tusentals vackra flodbåtarna och begav oss ut för att se två floder mötas. Vad är det då som gör detta möte så minnesvärt?

Floderna Rio Negro och Rio Solimões möts här och bildar Amazonfloden för att därefter flyta ut i atlanten 160 mil österut. Rio Negro startar i Columbia. På sin väg mot Manaus samlar floden på sig surt komposterat material från regnskogen med följd att vattnet är svart som kaffe medan däremot Rio Solimões som har sitt ursprung i Anderna Peru och är mättad med nedbrutet sediment från bergskedjan och är ljust brun. När floderna möts har de olika temperaturer, hastighet samt densitet så de flyter sida vid sida 6 km utan att blandas.


Det var verkligen en upplevelse att kors floden fram och tillbaka mellan det ljusa och mörka vattnet utan att det grumlades. Men även båtresan ut till mötet var intressant då vi fick en inblick i hur man lever så här nära floden. Manaus är en vacker stad sett från Floden.
I nästa inlägg besöker tar vi oss in i en nationalpark.

torsdag 13 augusti 2009

På allmän begäran


jag har fått många mail med begäran om att lägga ute ett foto på familjen.

Så här får ni ett ganska nytaget foto från vår senaste semestertripp.

Mina två döttrar Alexandra och Veronica som inte är med oss här i Brasilien är inte med på fotot men jag kompletterar med ett nytt foto så fort jag hittat en bra bild på oss alla tilsammans.


Nya inlägg om Amazonas kommer inom kort.

onsdag 12 augusti 2009

Kan inte låta bli att lägga in denna videosnutt

Här är lite tips för er som går i giftastankar. Så otroligt skönt att se att det finns folk som vågar göra något utöver det vanliga.

Två nätter och tre dagar i Manaus

Operahuset i Manaus.

Caipirinha, Brasiliens mest kända drink. Skall drickas med måtta. Brasilianarna säger den är som kvinnans bröst, en är för lite och tre är en för mycket.


Tavla av kolibri. Utställning på vårt hotell.


Fiskmarknaden i Manaus. Hundratals fiskar man aldrig sett eller hört talas om.



Bananmarknaden också den i Manaus.



Ja då börjat jag med vår lilla reseskildring. Tidigt lördags morgon den 1 augusti lämnade vi Rio för en veckas semester i Manaus med omnejd. Det tog ca 5 och en halv timme att komma dit via Brasilia som är Brasiliens huvudstad. Väl framme installerade vi oss på ett femstjärnigt hotell med namnet Tropical Manaus.

Manaus är huvudstaden i delstaten Amazonas, Brasiliens största delstat 3,5 gånger större än Sverige och till stora delar täckt av regnskog. Staten har knappt 3 miljoner invånare varav över hälften bor i huvudstaden Manaus som fått sitt namn från den indianstam (Manaós) som tidigare bodde i trakten.


15 kilometer från centrum möts den gula floden Solimóes och den svarta floden Rio Negro och flyter över en halvmil sida vid sida utan att blandas. Där floderna möts är det 8 km brett och de byter här officiellt namn till Amazonas trots att de flesta tror att Amazonfloden heter så redan i Peru.


Staden ligger 160 mil (hela Sveriges längd) från Atlanten och är Brasiliens centrum för eko och djungelturism. Turismen hit är främst för att få se djungeln på nära håll. Sightseeingturer med båt avgår dagligen från Manaus, ut på Amazonfloden och till regnskogen. Här kan man välja att antingen ta en dagstur eller för de som vill uppleva Amazonsfloden och regnskogen på närmare håll göra som vi och lämna Manaus och åka några timmar uppför Rio Negro för några dagars djungelvistelse (mer om det i kommande inlägg).

Amazonas regnskog är världens största biologiska reservat och är hemvist för en tredjedel av världens alla djur. Amazonfloden är världens femte största färskvattenreserv och även den viktigaste vägen in i djungeln. I regnskogen finns 15 000 olika kända djurarter och ett oräkneligt antal växter och exotiska träd. Manaus är porten till Amazonas regnskog!


Runt förra sekelskiftet rådde en enorm gummiboom i Amazonas och Manaus blev Brasiliens modernaste och mest välmående stad och var först i landet med spårvagn, elektricitet och asfalterade trottoarer t.ex. Här uppfördes även det berömda operahuset 1896 vilket är värt ett besök. Även intressant att besöka är indianmuseet som uppfördes 1952. Här finns massor av objekt och historia kring de indianer som lever utmed Rio Negro.


Idag lever staden av timmerexport, oljeraffinering och turism och är sedan 1967 en skattefri zon som har förmått fler företag och industrier att tillverka och importera varor åt resten av landet.

tisdag 11 augusti 2009

Det var ett litet tag sedan


Så är jag tillbaka efter en veckas skön semester i floddeltat i Amazonas.
Vi hade en oförglömlig semester, vädret var kanon och djurlivet fantastiskt.
Jag tänkte ta och skriva lite om resan i kommande inlägg, lite dag för dag så att säga. Men en liten bild att fånga ert intrese med kan ju vara bra. Bilden visar min fru med mig och en apa på sina axlar, det är jag till vänster om ni inte visste.